Skip to main content

Från Montreux till London


Montreux-filmerna är suprise suprise fantastiska. De har visserligen cirkulerat i samlar-kretsar, men i halvtaskiga kopior. De restaurerade filmerna är något helt annat och kvaliteten är ypperlig. Men det är förstå själva konserterna som formligen tar andan ur en. Det handlar alltså om guld när den första dvd:n med Van ges ut. Sjuttiofyran är speciell eftersom det inte finns så mycket övrigt från den här tiden, strax innan han tog en lång time out. Dessutom är omständigheterna runt omkring konserten minst sagt speciella. Han anlände Montreux utan band – Too Late-bandet hade fått sparken – och den smått desperate Montreux-bossen Claude Bobs hittade till slut en trio med Pete Wingfield i spetsen i Olympic-studion som kunde kompa Van. ”Bulbs”, ”Street Choir” är kanon och han kör flera nya låtar. Det är dock lite trist att man känt sig tvingade att klippa bort Vans sanslösa utbrottet på störig person i publiken, som mynnar ut i andlöst vacker ”Since I Fell For You”.
Sedan är det så att han inte är så jävla dålig i dag heller. Såg honom 24 september. Två shower. På Ronnie Scott mitt i ett Soho där det visade sig att även Peter King, Acker Bilk, Mick Green (Pirates) och Mose Allison lirade. Van trivdes som fisken i vattnet i ett eget klubbland. Helt fantastiska shower, speciellt en resa till New Orleans och en sugande version av ”S:t James Infirmary” som var som en film. Och en skönt svängig version av ”Don’t Start Crying Now”, Them debutsingell från 1964. Jag menar, till och med ”Back On Top” var sagolik.

Comments

Popular posts from this blog

Album: ”Poetic Champions Compose”, 1987: ”Sometimes I Feel Like A Motherless Child” (Traditional): Paul Robeson (40-talsinspelning) Det finns miljontals tolkningar av den här gamla afroamerikanska psalmen. Mahalia Jackson, Louis Armstrong, Petet Seeger, Odetta, Sister Rosetta Tharpe, Elvis, Joe Turner, Sahrah Vaughn, Fats Waller, Jimmy Witherspoon och Marian Anderson är bara några gamla goda Van-favoriter som spelat in den. Och så förstås Paul Robeson med den avgrundsdjupa barytonrösten. Även om Van själv aldrig nämnt Robeson gissar jag att han också glott ner i Robesons bottenlösa hål till strupe. Herregud, han gjorde ju även tolkningar av ”John’s Brown Body”, ”John Henry”, ”Lonesome Road”, ”Mighty lik’ A Rose”, ”Danny Boy” och ”Shenandoah” som - surprise, surprise - Van också gjort. Vem var då denne Robeson? Läser man de finare akademiernas blankputsade musiklexikon får man veta att han var en ytterst framgångrik karriär som sångare och skådespelare som för evigt är förknippad me...
Album: ”Irish Heartbeat”, 1988: ”Raglan Road” (Traditionell/Patrick Kavanagh): Dubliners (”Hometown”, EMI-album/single, 1972) ”Raglan Road” är en dikt av poeten Patrick Kavanagh (1903-1967), en av Irlands mest färgstarka men också kontroversiella diktare. Det berättas att Kavanagh stötte på Dublinerssångaren Luke Kelly på puben McDaids i Dublin. Båda var glada i kröken men de hade i övrigt inte mycket till övers för varandra. Även om de betraktade varandra så där lite i smyg på lagom behörigt avstånd. Det var Kavanagh som först bröt isen när han plötsligt stack till Kelly en dikt han skrivit och föreslog att Kelly skulle prova att sjunga den till tonerna av en air, ”The Dawning Of The Day” (”Fainne Geal an Lae” på gaeliska). Kelly tackade förvånat och tog emot lappen för att genast glömma bort den. En vacker dag flera år senare råkade han hitta dikten igen och upptäckte att Kavanaghs text var så mycket bättre än originalet. Nu är även Kelly död (dog av en hjärntumör 1984) men sånge...

Del 1 & 2...

...av den här genomgången av artisten Van Morrisons inspelade tolkningar av andras låtar finns på www.rootsy.nu . Här fortsätter resan, låt för låt. B-sida till ”Celtic Swing”-tolvan, 1983 (även på "The Philosopher's Stone", 1998): ”For Mr Thomas” (Robin Williamson): Robin Williamson (från Claddagh-LP:n ”Songs For Love & Parting”, 1981) Skäggig skotte som var med och grundade den ytterst framgångsrika folkmusikgruppen Incredible String Band. Steeleye Span och Fairport Convention var de två andra stora banden i genren på 60- och 70-talen. Strängband som nu upplever en stilla comeback i och med det nymornade intresset för just brittisk folkmusik. Som soloartist slog Williamson sig ner i Wales tillsammans med indiska hustrun Bina . De startade skivbolaget Pig’sWhisker, som bland annat gav ut kassetter med Tolkien-inspirerade berättelser. Van har för övrigt själv medverkat på en liknande kassett, en uppläsning av den keltiska folksagan ”Cuchulainn” ( Cuchulainn är d...