Skip to main content

Roky

Roky Erickson till Hultsfred! Måste skriva nåt efter en ofrivillig cyberspacetystnad. Kommer inte på nåt. Mer än att det känns overkligt. Och då ska ni veta att jag är en sådan som kört förbi hans mammas hus i Austin. På youtube kan det ibland vara lite väl mycket freakshow över hans grejer. Fast rätt bror har visst fått honom frisk. Om nu man på allvar kan bli frisk efter låtar som "I Have Always Been Here Before". Måste man nu åka till Hultsfred? Där riskerar man att stöta på de egna ungarna. Fulla dessutom. Cederskogs intervju i DN (15/2) är läsvärd, även om han glömde Nomads i uppräkningen över artister som inspirerats av honom.
Apropå youtube så dyker de första kända rörliga bilderna på Jimmy Reed upp och det går ett sus genom hela, eh... Wilmer X! Men när jag ska leta efter filmen får jag bara upp en tokig japsare som imiterar Reed. Och då har jag inte ens berört hunden. Bäst på youtube annars är:
http://www.youtube.com/watch?v=h8c3dVHHaAU
Två veckor kvar till han som gjort en fullständigt meningslös skiva med filmmusik (nyinspelningen av "Brown Eyed Girl" känns som ett skämt).
Missa inte eldkvarnsvartblogg.nu
Man blir, om inte annat av inspirerande läsning, sugen att gå på lokal.
4 april kommer "Svart blogg" på riktigt.

Comments

Post a Comment

Popular posts from this blog

Album: ”Irish Heartbeat”, 1988: ”Star Of The County Down” (traditionell): John MacCormack (EMI, 78-varvare, 1939) Vans tolkningar av en handfull välkända folksånger har hyllats av hans trogna publik, men folkmusikpuritanerna har rasat över det personliga, jazziga anslaget. Derek Bell i Cheiftains kallade tolkningar groteska, men lika fullt fantastiska. Texten till ”Star” skrevs av Cathal MacGarvey (1866-1927). Musiken är en så kallad air, som heter ”My Love Nell” (melodin används även i den engelska folkvisan ”Dives and Lazarus”). En poppis trudelutt bland miltärorkestrar runt om i världen och säg det Guinnesspimplande pubband som inte skrålat sönder den? Också ett av John McCormacks (1884-1945) paradnummer. Han var dåtidens Pavarotti . På sin tid lika hyllad som någonsin Jussi Björling eller Caruso . Först på operascener runt om i världen, men sedan som skivartist; spelade in 800 plattor. Han var den tidens bäst betalada scenartist, tänk Robbie Williams. En av beundrarna var...
Post a Comment
Read more

VÄRLDENS BÄSTA BAND (# 34-100)

Det var en gång ett litet band från Portland... Willy Vlautin står där med blicken fast nitad i scengolvet. Men han ursäktar sig med att han behöver fokusera på texten så att han inte tappar bort den och har därför svårt att se oss i ögonen. -Och jag har skrivit mycket text ska ni veta, ja Jesus så mycket text! Det är sista gången Richmond Fontaine lirar i Malmö. Bandet är numera upplöst. Det är en sådan där konsert som kryper innanför skinnet på en och gör att jag skriker efter låten som är större än livet självt. ”Lost in the world”. Den kommer sist. Blir det sista vi får höra med detta fina lilla band. Jag slänger samtidigt ut en bild på FB där jag slår fast att Richmond Fontaine är världens typ 26:e bästa band. Men stämmer det? Ja jag vet ju att det är ett favoband på Pet Sounds och att Plura älskar det. Jag bestämmer mig för att gå till botten med det där. Listor är ju kul. Jag började rangordna favoritgrupper. Och bara grupper. Alltså kommer varken Bruce Springsteen me...
Post a Comment
Read more

Sagan om skifflen

1902 horhuspianisten Jelly Roll Morton uppfinner jazzen, en lättillgänglig instrumentalmusik med lite sporadisk refrängsång, för att få fart på gökandet i de glada kvarteren runt Storyville. 1917 Leadbelly åker in för mord. Han har försvarat sitt eget liv när ingen annan finns i närheten att skydda honom. 1934 Leadbelly spelar in ”Midnight Special”, ”Ella Speed”, ”(Goodnight) Irene” och andra klassiker i Louisiana State Penitentiary i Angola. 1949 Ken Colyer skickas till staterna under militärtjänstgöringen och köper samtidigt upp sig på lite Leadbelly. Tony Donegan skickas i samma syfte till Wien där han hör Leadbelly och Carter Family på amerikanska radiostationer. 1952 Ken Colyer spelar med George Lewis i New Orleans. Samma år blir Tony för evigt Lonnie när någon blandar ihop namnen på affischen inför en konsert med Lonnie Johnson, där Tony skulle agera förband. 1953 Bill Colyer kommer på namnet skiffle. Han hittade det på 78:an ”Skiffle Blues” med Dan Burley. Ken Coyler’s Jazzmen (...
Post a Comment
Read more