Skip to main content
Album: ”Irish Heartbeat”, 1988:

”Tá Mo Chleamhas Déanta”
(traditionell): Frankie Kennedy & Mairéad Ní Mhaonaigh (Green Linnet-albumet ”Altan”, 1987)
”My match Is Made”, de är som ämnade för varandra, de har äktenskapstycke. Fast av det något mer oromantiska slaget där förbundet liknar mer en liknar affärsuppgörelse. Om jag fattat det rätt handlar sången om just ett kärlekslöst giftemål som bäst beskrivs med de hemska orden ”ett gott parti”. Långt före vi lärt om sånt som hedersmord. Tom Holland från ön Tawin var ett gott talangscoutsämne. Han kunde inte få den här fördömda låten ur skallen. En låt han hört som säsongsarbetare i de södra delarna Galway. Han sjöng upp den för Bean Mhic Choisdealbha som såg till att skriva ner noterna och att de hamnade i boken ”Amhrain Mhuighe Seola” (1923). Bevarad för alla framtid. En jättefin akapellaversion hittar man på Dolores Keanes ”There Was A Maid” (Claddagh, 1978). Äkta paret Frankie Kennedy och Mairéad Ní Mhaonaigh, som bildade folgruppen Altan, gjorde också en så sorglig version att jag misstänker att inte ens Van kunde hålla tillbaka tårarna när han hörde den och han var bara tvungen att själv spela in den. Parets version gavs dessutom ut strax före Van spelade in med Cheiftains.
Den har ungefär samma melodi som ”The Trees They Do Grow High” som en hel hög spelat in inklusive Ewan MacColl, Judy Collins, Joan Baez, Liam Clancy och Bert Janschs Pentangle.
Skivtips: Jag såg paret Kennedys platta på cd senast på www.amazon.com.
A traditional song from Galway.

Comments

CV said…
Kul att ha hittat hit. Jag blev så inspirerad att det blev en Van Morrison-dag för mig idag vid datorn.
RS
kulturbloggen.com

Popular posts from this blog

Album: ”Irish Heartbeat”, 1988: ”Star Of The County Down” (traditionell): John MacCormack (EMI, 78-varvare, 1939) Vans tolkningar av en handfull välkända folksånger har hyllats av hans trogna publik, men folkmusikpuritanerna har rasat över det personliga, jazziga anslaget. Derek Bell i Cheiftains kallade tolkningar groteska, men lika fullt fantastiska. Texten till ”Star” skrevs av Cathal MacGarvey (1866-1927). Musiken är en så kallad air, som heter ”My Love Nell” (melodin används även i den engelska folkvisan ”Dives and Lazarus”). En poppis trudelutt bland miltärorkestrar runt om i världen och säg det Guinnesspimplande pubband som inte skrålat sönder den? Också ett av John McCormacks (1884-1945) paradnummer. Han var dåtidens Pavarotti . På sin tid lika hyllad som någonsin Jussi Björling eller Caruso . Först på operascener runt om i världen, men sedan som skivartist; spelade in 800 plattor. Han var den tidens bäst betalada scenartist, tänk Robbie Williams. En av beundrarna var...

VÄRLDENS BÄSTA BAND (# 34-100)

Det var en gång ett litet band från Portland... Willy Vlautin står där med blicken fast nitad i scengolvet. Men han ursäktar sig med att han behöver fokusera på texten så att han inte tappar bort den och har därför svårt att se oss i ögonen. -Och jag har skrivit mycket text ska ni veta, ja Jesus så mycket text! Det är sista gången Richmond Fontaine lirar i Malmö. Bandet är numera upplöst. Det är en sådan där konsert som kryper innanför skinnet på en och gör att jag skriker efter låten som är större än livet självt. ”Lost in the world”. Den kommer sist. Blir det sista vi får höra med detta fina lilla band. Jag slänger samtidigt ut en bild på FB där jag slår fast att Richmond Fontaine är världens typ 26:e bästa band. Men stämmer det? Ja jag vet ju att det är ett favoband på Pet Sounds och att Plura älskar det. Jag bestämmer mig för att gå till botten med det där. Listor är ju kul. Jag började rangordna favoritgrupper. Och bara grupper. Alltså kommer varken Bruce Springsteen me...

Sagan om skifflen

1902 horhuspianisten Jelly Roll Morton uppfinner jazzen, en lättillgänglig instrumentalmusik med lite sporadisk refrängsång, för att få fart på gökandet i de glada kvarteren runt Storyville. 1917 Leadbelly åker in för mord. Han har försvarat sitt eget liv när ingen annan finns i närheten att skydda honom. 1934 Leadbelly spelar in ”Midnight Special”, ”Ella Speed”, ”(Goodnight) Irene” och andra klassiker i Louisiana State Penitentiary i Angola. 1949 Ken Colyer skickas till staterna under militärtjänstgöringen och köper samtidigt upp sig på lite Leadbelly. Tony Donegan skickas i samma syfte till Wien där han hör Leadbelly och Carter Family på amerikanska radiostationer. 1952 Ken Colyer spelar med George Lewis i New Orleans. Samma år blir Tony för evigt Lonnie när någon blandar ihop namnen på affischen inför en konsert med Lonnie Johnson, där Tony skulle agera förband. 1953 Bill Colyer kommer på namnet skiffle. Han hittade det på 78:an ”Skiffle Blues” med Dan Burley. Ken Coyler’s Jazzmen (...